Vaknat på fel sida...
...har jag gjort idag.
Har inte sovit så bra den senaste tiden. Sturebror har släppt allt vad rutiner heter och bor numera vid mina bröst. Och ligger han inte där så är det hejdlös gråt som gäller *pust*. Vem tog min son och ersatte honom med den här gnällspiken?
Imorse trodde jag att klockan var sex när Svea kom in till oss. Jag blir genast sur och irriterad på att hon vaknar alldeles för tidigt. Men det visar sig ganska snart att klockan är tjugo i åtta och vi har plötsligt brådis. Men just idag vill Svea inte klä på sig. Hon ska promt ha en gammal urvuxen tröja som är undanlagd för länge sedan.
Mamma suckar.
"Svea du har ju hela garderoben full med töjor!"
"...som du faktiskt kan ha", tillägger hon.
Svea skakar på huvudet och skjuter ut underläppen.
"Jag kan visst ha den där tröjan. Det vet du inget om!"
Mamma hotar.
"Om du inte klär på dig nu så hinner vi inte borsta dina tänder och ditt hår!"
Svea sätter sig i garderoben och tjurar. Sturebror, som sitter i sjalen och väntar, är INTE glad.
Efter ytterligare hot..."NU går jag och Sture!"...så kommer Svea ut ur garderoben, färdig påklädd. Hon går in i badrummet och borstar sina tänder själv. Eller rullar iallafall runt sin tandkrämstäckta tandborste i munnen ett par varv. Vilket räcker gott och väl just nu. Som "belöning" får hon hjälp med håret. Inte det lättaste. Kan konstatera att det toviga, väl tilltrasslade håret i rumplängd borde ha klippts och toppats för länge sedan.
På något mirakulöst sätt lyckas vi komma iväg, endast något försenade (sanning med modifikation). Ute möts vi av regn och rusk. Får vända i dörren och hämta paraplyet, som för övrigt fungerar mer som en fallskärm när vi försöker ta oss ner till marken igen, än ett regnskydd.
Väl ute igen konstaterar jag att jag trots allt har:
1. två barn med mig
2. bananen, som Svea ska ha till mellis, i bananskalet
3. ett helt par vantar till Svea, dvs två stycken (likadana)
4. lyckats slänga endast sopporna i sopnedkastet och inte något av de sjuttielva sakerna jag har i handen
En hundägare, som "glömmer" plocka upp bajset efter sig, korsar vår väg denna morgon. Vilket han nog önskar att han inte hade gjort. VARFÖR i hela fridens namn skaffar folk utan varken ansvarskänsla eller vett i skallen hund? Det är för mig obegripligt. Är det så j*kla svårt att plocka upp det där förb*annande bajset!!!!
Efter mitt lilla utbrott går jag, lättare till sinn, resten av vägen till skolan. Endast för att upptäcka att Sveas regnjacka inte hänger på kroken. Så lägligt!
"Svea var är din regnjacka?"
"I min låda!"
Tittar motvilligt i lådan. Tomt!
"Snälla, söta, rara Svea," säger hon samanbitet, "använd ditt huvud och tänkt efter lite nu! När hade du den senast?"
I parken....som ni åkte till med skolan igår...jaha...runt midjan....har inte sett den sedan dess...suck, suck och dubbelsuck.
Status just nu:
- har bytt 5 bajsblöjor
- Sture har lyckats bajsa ner både sig själv och mig två gånger, varpå han även har kissat ner sig ett par gånger
- under de senaste två timmarna har han ammat 6 gånger, vardera gång c:a 10 minuter och det verkar inte vara någon hejd än
- under 57,22 minuter har han gnällt, skrikigt, kinkat eller gråtit
- resterande 2,38 minuter har han avfyrat det där fantastiska leendet som får klockor att stanna och allt annat att glömmas.
Åhhhh...vad jag äääääääälskar min son!
*muller och buller, sprutt-i-prutt och brak*
...jaha, så var det dags igen. Bajsblöja nr 6!
Har inte sovit så bra den senaste tiden. Sturebror har släppt allt vad rutiner heter och bor numera vid mina bröst. Och ligger han inte där så är det hejdlös gråt som gäller *pust*. Vem tog min son och ersatte honom med den här gnällspiken?
Imorse trodde jag att klockan var sex när Svea kom in till oss. Jag blir genast sur och irriterad på att hon vaknar alldeles för tidigt. Men det visar sig ganska snart att klockan är tjugo i åtta och vi har plötsligt brådis. Men just idag vill Svea inte klä på sig. Hon ska promt ha en gammal urvuxen tröja som är undanlagd för länge sedan.
Mamma suckar.
"Svea du har ju hela garderoben full med töjor!"
"...som du faktiskt kan ha", tillägger hon.
Svea skakar på huvudet och skjuter ut underläppen.
"Jag kan visst ha den där tröjan. Det vet du inget om!"
Mamma hotar.
"Om du inte klär på dig nu så hinner vi inte borsta dina tänder och ditt hår!"
Svea sätter sig i garderoben och tjurar. Sturebror, som sitter i sjalen och väntar, är INTE glad.
Efter ytterligare hot..."NU går jag och Sture!"...så kommer Svea ut ur garderoben, färdig påklädd. Hon går in i badrummet och borstar sina tänder själv. Eller rullar iallafall runt sin tandkrämstäckta tandborste i munnen ett par varv. Vilket räcker gott och väl just nu. Som "belöning" får hon hjälp med håret. Inte det lättaste. Kan konstatera att det toviga, väl tilltrasslade håret i rumplängd borde ha klippts och toppats för länge sedan.
På något mirakulöst sätt lyckas vi komma iväg, endast något försenade (sanning med modifikation). Ute möts vi av regn och rusk. Får vända i dörren och hämta paraplyet, som för övrigt fungerar mer som en fallskärm när vi försöker ta oss ner till marken igen, än ett regnskydd.
Väl ute igen konstaterar jag att jag trots allt har:
1. två barn med mig
2. bananen, som Svea ska ha till mellis, i bananskalet
3. ett helt par vantar till Svea, dvs två stycken (likadana)
4. lyckats slänga endast sopporna i sopnedkastet och inte något av de sjuttielva sakerna jag har i handen
En hundägare, som "glömmer" plocka upp bajset efter sig, korsar vår väg denna morgon. Vilket han nog önskar att han inte hade gjort. VARFÖR i hela fridens namn skaffar folk utan varken ansvarskänsla eller vett i skallen hund? Det är för mig obegripligt. Är det så j*kla svårt att plocka upp det där förb*annande bajset!!!!
Efter mitt lilla utbrott går jag, lättare till sinn, resten av vägen till skolan. Endast för att upptäcka att Sveas regnjacka inte hänger på kroken. Så lägligt!
"Svea var är din regnjacka?"
"I min låda!"
Tittar motvilligt i lådan. Tomt!
"Snälla, söta, rara Svea," säger hon samanbitet, "använd ditt huvud och tänkt efter lite nu! När hade du den senast?"
I parken....som ni åkte till med skolan igår...jaha...runt midjan....har inte sett den sedan dess...suck, suck och dubbelsuck.
Status just nu:
- har bytt 5 bajsblöjor
- Sture har lyckats bajsa ner både sig själv och mig två gånger, varpå han även har kissat ner sig ett par gånger
- under de senaste två timmarna har han ammat 6 gånger, vardera gång c:a 10 minuter och det verkar inte vara någon hejd än
- under 57,22 minuter har han gnällt, skrikigt, kinkat eller gråtit
- resterande 2,38 minuter har han avfyrat det där fantastiska leendet som får klockor att stanna och allt annat att glömmas.
Åhhhh...vad jag äääääääälskar min son!
*muller och buller, sprutt-i-prutt och brak*
...jaha, så var det dags igen. Bajsblöja nr 6!
Kommentarer
Trackback