Tandsprickning

Tisdagen börjar som en helt vanlig dag och fortsätter som vilken dag som helst. Men vid middagen upphör dagen att vara vanlig och blir istället ovanlig.
Sture greppar mitt finger och stoppar det i sin mun, precis som vanligt. Men eftersom det inte längre är en vanlig dag, känner jag inte bara det mjuka fuktiga tandköttet utan även något vasst. Vad är detta? Stoppar in Stures jättegap under lampan och visst...första risgrynet har sett dagens ljus...

Vaddå? Ställer mig helt frågande till detta. Är han inte alldeles nyfödd? 
Det är kanske är läge att ändra inställning. Kommer nog inte undan som nyförlöst längre!

I egenskap av förälder anser jag detta vara ett mycket minnesvärt ögonblick eller i folkmun även kallat "KODAK-moment". Fotografi-konst i all ära. Beskåda detta:
tand
Menar ni att ni inget ser!


Sturebror 5 månader

Sedan den 19 juni klockan 17,27 har denna allsköna gosse förgyllt 220.721 minuter av mitt liv.

Sture 5 månader 

Sitt vackert!

säger mamma
-Voff! svarar Sture

svartvit

Mosters Älskling?

Sturebror i den fin, fina presenttröjan från moster C.

- Gillar...
- Gillar inte...
- Gillar...
- Gillar inte...

Plötsligt händer det...

Från att ha totalvägrat flaskan verkar Sturebror nu ha fattat galoppen. Igår vid kvällsmaten trillar polletten äntligen ner...

...och han suger och dricker och klunkar och sväljer och slurkar...
När det gäller mat är Sturebror raka motsatsen till sin sköna syster. Mat är mums och en halv burk Sempers Grönsaks & Kalvköttspuré slinker lätt ner.

Acti labores iusundi

- Efter slutat arbete är vilan angenäm (Cicero)

Här sitter jag nu, dödstrött och så in i norden lycklig. Nu är vår älskade sons namn skrivna i himlen. Det blev en allt igenom lyckad dag, från början till slut. Alla våra nära och kära samlade för att bevittna dopet och dela festligheten med oss.

Cermonin
Samma väg som hans moder skred fram för 28 år sedan och i samma vita skrud, skrider Sture fram, trygg i sin gudfaders famn. 

Cermonin börjar med ljuständning till minne av min bror, som tyvärr inte finns här ibland oss. Tårarna bränner innanför ögonlocken och de är svåra att hålla tillbaka, framför allt när min blick möter min mammas och mina systrars. Jag får bita mig hårt i underläppen för att det inte ska brista totalt. 
För precis 3 år sedan begravde vi min bror i samma kyrka. På exakt den plats där jag stod idag, tudelad av glädjen över min fantastiska son och sorgen efter min bror som inte får vara med och uppleva honom, stod kistan med min brors livlösa kropp. Min broders närvaro är högst påtaglig precis som vi önskat. Döden och livet går ju hand i hand...

Efter den tunga inledningen övergår cermonin i en lättare stämning. Allt med hjälp av den karisma, sprudlande energi och livsglädje som vår präst, Ami Dahlblom, bestitter. Hon är en präst utan dess like, en "Thomas Di Leva" i kvinnokropp. Allt är underbart, vackert, blommigt och rödhjärtat!

Efter psalmen "Du vet väl om att du är värdefull" som vi alla sjunger gemensamt, är det min tur att be "Tackbönen". Jag harklar mig, tar ett steg frammåt och tackar Gud för våra barn. Trots skakiga ben, låter rösten hög och klar.

L har en enda uppgift under cermonin, att berätta vilka namn vårt barn ska få. Men det är nära ögat att Sture blir ett namn fattigare, när pappa snubblar på namnen och nästan tappar det sista. Tack och lov, rättar han sig själv i sista stund och Sture får alla de namn som vi så omsorgsfullt valt ut åt honom, Nils Sture Konstantin.

Den inhyrda solisten sjunger "Mitt lilla barn" av Joje Wadenius och det är värt varenda krona. Jag var lite skeptisk till en början (läs: snål) och hade tänkt spela låten från CD. Men kantorn, som inte var så förtjust i idén, fick mig på andra tankar och det är jag mycket tacksam för. 

Gudfader M läser "Evangeliet om Jesus och barnen" och gudmor Min Jojo håller ett vackert tal till Sture.

Talet:

"Sture,
Vi har fått den mycket fina uppgiften att vara Dina gudföräldrar och vi ser verkligen fram emot att följa Dig genom livet.
Vi vill tacka för det förtroende vi fått och hoppas att Du alltid kommer att känna att vårt hem är öppet för Dig.
Vi vet att Din underbara familj kommer att ge Dig all den kärlek, trygghet och vägledning Du kommer att behöva för att få både rötter och vingar.
Så vi vill egentligen bara ge Dig ett ord på vägen, något vi tycker är viktigt och som vi hoppas att Du alltid kommer bära med Dig.
Och det är:
Att det bästa du kan göra, är att försöka bli så bra som möjligt...på att vara dig själv!"


Svea häller upp vatten i dopfunten. Vattnet välsignas och blöter Stures fjuniga hjässa när han vid dophandlingen döps i faderns, sonens och den helige andens namn.

Dagens höjdpunkt är ändå när min ögonsten och förstfödda med sin lilla späda stämma tar ton. Mitt i kyrkosalen och med allas ögon på sig sjunger hon med en ren och klar röst, en omskriven sång av Gullan Bornemark, akompanjerad av pianoklang. 
Älskade, modiga lilla Svea, som bara sekunder innan dragit mig i armen och pipigt "Mamma, jag vet inte om jag vågar sjunga, min kropp skakar" . Mitt hjärta är på väg att brista och stoltheten jag känner finner inga gränser. Min allra käraste dotter, jag älskar dig alla dagar!

Sången:

Sture, vackra Sture, hej!
Här har jag gått så länge och längtat efter dej.
Hösten var lång och himlen grå, tänk att du kom till slut ändå.
Sture, vackra Sture, hej!
Jag har länge längtat efter dej.

Sture, vackra Sture, hej!
Här har jag gått så länge och längtat efter dej.
Vintern var lång och vinden kall, tänk att du kom i alla fall.
Sture, vackra Sture, hej!
Jag har länge längtat efter dej.

Dopcermonin fortsätter i samma anda och min storasyster läser ett brev som hon skrivit till Sture. Därefter och utanför programmet, läser min lilla mamma en dikt hon tillägnat Sture.

"Namnlös"
Det var en gång
en Solkatt
med lång och yvig svans!
Som reste runt i världen.
Han kom från ingenstans.
En vagabond i solsken
"Namnlös" utan fast adress.
Viskar i Ditt öra
vad ingen annan vet.
När stjärnan föll
och Du kom hit.
Det namnet är
en hemlighet!


Dopcermonin avslutar med en gemensam psalm och vi tågar ut med vårt nydöpta, välsignade barn.

Efter dopet serveras en lättare höstlunch i den uppdukade församlingslokalen. På menyn står värmande tomatsoppa, med mozzarella och färsk basilika. Till det serveras färskt bröd med dylika pålägg. Efteråt dricker vi dopkaffe och avnjuter chokladtårta.

Barnen har en egen meny: korv med bröd, saft och till efterätt serveras glasstrutar. Poppis är lekhörnan vi ställt i ordning med rutschelkana, kuddar, filtar, böcker, papper, pennor, pussel, hopprep och rockring.

Vi hälsar alla gäster varmt välkomna och tackar gudföräldrarna med varsin tröja tryckta med texten; "The Godmother" och "The Godfather".

Gåvor
Sture fick många fina och minnesvärda gåvor och vi tackar ödmjukast å Stures vägnar.
presenter
Förutom axplocket ovan fick Sture det sedan länge hett önskade rattloket från Brio, MEN det får vi åka och inhandla själva!!!

Den i särklass finaste gåvan var den från hans gudföräldrar. Förutom gåvan i sig, att ta på sig rollen som gudförälder, fick han även denna stora vackra skattkista i trä och snidat järn att fylla med "minnesvärda ting". I kistan låg en personlig minnesbok med talet nedskrivet och passande fotografier samt en flaska lagrat portvin att korka upp på 18-års dagen. (På det gyllene enblemet står "Stures skattkista" graverat)
Kista

Dessvärre glöms det bort att fotograferas under dagen, vilket jag ångrar enormt. Men minnet av dagen sparar vi i våra hjärtan för alltid.

Ett stort tack till allihopa som var med och gjorde Stures dopdag minnesvärd! Vi kan inte nog tacka alla som hjälpte oss.
Tack!

"Vivat, crescat, vigeat, floreat" - Må han leva, växa, bliva stark och blomstra

Sturebror 4 månader

Idag är det, på dagen, 4 månader sedan Sture lämnade min livmoders varma källa. På ett ögonblick tömdes min mage på liv, ett liv som istället lades i mina händer. Sparkarna har upphört, men i dess ställe trampar små, klibbiga fötter ivrigt på min mage.

Tänk att jag åter fått äran att älska ett barn!

DETTA BARN
Sture 4 månader
CECILIA ♥ STURE

Spegel spegel...

på väggen där, säg vem som skönast i landet är!

spegel

Världen vid hans fötter!

Två mjuka trampdynor med tillhörande pyttesmå, skära, pillervänliga tår utforskas numera i minsta detalj.
Fot
Fötterna används på sedvanligt bebismanér. Lyckas man fånga en, kan man med lite viljestyrka stoppa den i munnen.

Höjt krav på säkerhet!
Vår lille upptäckare har haft ett större genombrott i dagarna. Han klarar nu den stora bedriften att vända sig från rygg till mage...*applåder*.

Sturemannen 3 månader

så har allas vår älskling hunnit bli ett helt kvartal. 
"Hallå! Kan nån vara vänlig och dra i bromsen. Det går för fort, jag hinner inte med..."

Var på BVC igår. Det var dags för obligatorisk vägning, mätning och vaccination. Jag kom en timme efter avtalad tid och förstod inte varför vi aldrig blev uppropade. Som tur är har vi världens bästa BVC sköteska som tog emot oss på sin lunchrast. "Tack snälla Ingegärd!"
Det konstateras att Sture har gått upp ETT kilo sen sist. Inte konstigt, med tanke på att han äter sig igenom hela nätterna. L tycker att vi ska truga lite mer med nappen så att han slipper den där extra bilringen som snuttandet ger.
Vaccineringen gick smärtfritt (!). En skvätt tårar kom, men det var inget som inte gick att avledas med lite pussar och kramar.

Sture 3 månader (inom parantes 2 månader)
Vikt 7185 gram (6265 gram)
Längd 63,2 cm (61,1 cm)
Huvud 42,1 cm (41 cm)

Kan tillägga att Svea var 7,5 månad när hon vägde lika mycket, fast då var hon å andra sidan hela 67 centimeter lång och ståtlig.

Vad ska det bli av våran lilla tjockis korv?

Det är huvudsaken...



1. Sture bär en dalamössa, anno 1977, som hans kära moder bar då det begav sig.
2. Här ser ni Sture i en huvudbonad från Tjeckien, tidigt 70-tal.
3. Sture i en modernare tappning. Mössa från Polarn och Pyret, höstens kollektion.
4. Sture iklädd en hjälmmössa i klassiskt snitt. Ett handarbete från Australien och inköpt på U N I i Stockholm.
...och till sist.
5. Sture i vinnande bud på auktion. En röd teddymössa från 2000-talet.


Halleluja!

Prisa Gud, han SOVER...

Sture sover
Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz........

Tvär och egensinnig är bara förnamnet...

...i övrigt så är han hur mysig som helst vår Sturebror och idag firar han sin första namnsdag. Men vad är en namnsdag utan presenter? Ingenting...så för att råda bot på den saken inhandlades två super läckra tröjor från Katvigs nya höstkollektion.

Spana in dessa...
Katvigtröjor
...är de inte snygga så säg!

Men vad betyder då Sture?
Jo, Sture är ett fornnordiskt tilltalsnamn för den som var tvär och egensinnig *s*. Sture var mycket populärt när de män som nu är mellan 60 och 80 år gamla föddes. Det gör att namnet är mycket ovanligt som tilltalsnamn i dag. Det är bara någon enstaka pojke som får Sture som tilltalsnamn varje år.
Är han inte alldeless unik och speciell vår Sturebror!

Ett stort grattis till dig, min älskade Sture, på din allra första namnsdag! Jag hoppas av hela mitt hjärta att du har många fina och minnesvärda namnsdagar framför dig....
/Din lilla mamma

Vilket handarbete

Sturebror har påbörjat sin stora upptäktsresa. Just nu är det händerna som utforskas. Varenda finger studeras i minsta detalj. Det vänds och vrids, det smakas och pratas med de vilt spretande händerna.

Stures händer
Vad kan det här vara?
En, två, tre, fyra och fem här. En, två, tre, fyra och fem där. Jag har två stycken likadana. Så praktiskt.
Undra just vad man ska ha dem till?

Mycket Väl Godkänd

Grodprinsen gick igenom besiktningen idag och fick MVG utav läkaren. Mycket Väl Godkänd! Hon var mycket imponerad av min sons framsteg och kunde inte berömma nog *pyser över av stolthet*.

Men han är en stor rackare, väger lika mycket som sin syster vägde när hon var 4 månader *s*.

Sture 2 månader
Vikt 6265 gram
Längd 61,1 cm
Huvud 41 cm

Svea 4 månader
Vikt 6250 gram
Längd 61,5 cm
Huvud 40,8 cm

Bara inte trenden håller i sig, för det skulle betyda att han vid 2,5 års ålder skulle väga 17 kilo och vara 110 centimeter lång *huva*....

Nyare inlägg