Acti labores iusundi
- Efter slutat arbete är vilan angenäm (Cicero)
Här sitter jag nu, dödstrött och så in i norden lycklig. Nu är vår älskade sons namn skrivna i himlen. Det blev en allt igenom lyckad dag, från början till slut. Alla våra nära och kära samlade för att bevittna dopet och dela festligheten med oss.
Cermonin
Samma väg som hans moder skred fram för 28 år sedan och i samma vita skrud, skrider Sture fram, trygg i sin gudfaders famn.
Cermonin börjar med ljuständning till minne av min bror, som tyvärr inte finns här ibland oss. Tårarna bränner innanför ögonlocken och de är svåra att hålla tillbaka, framför allt när min blick möter min mammas och mina systrars. Jag får bita mig hårt i underläppen för att det inte ska brista totalt.
För precis 3 år sedan begravde vi min bror i samma kyrka. På exakt den plats där jag stod idag, tudelad av glädjen över min fantastiska son och sorgen efter min bror som inte får vara med och uppleva honom, stod kistan med min brors livlösa kropp. Min broders närvaro är högst påtaglig precis som vi önskat. Döden och livet går ju hand i hand...
Efter den tunga inledningen övergår cermonin i en lättare stämning. Allt med hjälp av den karisma, sprudlande energi och livsglädje som vår präst, Ami Dahlblom, bestitter. Hon är en präst utan dess like, en "Thomas Di Leva" i kvinnokropp. Allt är underbart, vackert, blommigt och rödhjärtat!
Efter psalmen "Du vet väl om att du är värdefull" som vi alla sjunger gemensamt, är det min tur att be "Tackbönen". Jag harklar mig, tar ett steg frammåt och tackar Gud för våra barn. Trots skakiga ben, låter rösten hög och klar.
L har en enda uppgift under cermonin, att berätta vilka namn vårt barn ska få. Men det är nära ögat att Sture blir ett namn fattigare, när pappa snubblar på namnen och nästan tappar det sista. Tack och lov, rättar han sig själv i sista stund och Sture får alla de namn som vi så omsorgsfullt valt ut åt honom, Nils Sture Konstantin.
Den inhyrda solisten sjunger "Mitt lilla barn" av Joje Wadenius och det är värt varenda krona. Jag var lite skeptisk till en början (läs: snål) och hade tänkt spela låten från CD. Men kantorn, som inte var så förtjust i idén, fick mig på andra tankar och det är jag mycket tacksam för.
Gudfader M läser "Evangeliet om Jesus och barnen" och gudmor Min Jojo håller ett vackert tal till Sture.
Talet:
"Sture,
Vi har fått den mycket fina uppgiften att vara Dina gudföräldrar och vi ser verkligen fram emot att följa Dig genom livet.
Vi vill tacka för det förtroende vi fått och hoppas att Du alltid kommer att känna att vårt hem är öppet för Dig.
Vi vet att Din underbara familj kommer att ge Dig all den kärlek, trygghet och vägledning Du kommer att behöva för att få både rötter och vingar.
Så vi vill egentligen bara ge Dig ett ord på vägen, något vi tycker är viktigt och som vi hoppas att Du alltid kommer bära med Dig.
Och det är:
Att det bästa du kan göra, är att försöka bli så bra som möjligt...på att vara dig själv!"
Svea häller upp vatten i dopfunten. Vattnet välsignas och blöter Stures fjuniga hjässa när han vid dophandlingen döps i faderns, sonens och den helige andens namn.
Dagens höjdpunkt är ändå när min ögonsten och förstfödda med sin lilla späda stämma tar ton. Mitt i kyrkosalen och med allas ögon på sig sjunger hon med en ren och klar röst, en omskriven sång av Gullan Bornemark, akompanjerad av pianoklang.
Älskade, modiga lilla Svea, som bara sekunder innan dragit mig i armen och pipigt "Mamma, jag vet inte om jag vågar sjunga, min kropp skakar" . Mitt hjärta är på väg att brista och stoltheten jag känner finner inga gränser. Min allra käraste dotter, jag älskar dig alla dagar!
Sången:
Sture, vackra Sture, hej!
Här har jag gått så länge och längtat efter dej.
Hösten var lång och himlen grå, tänk att du kom till slut ändå.
Sture, vackra Sture, hej!
Jag har länge längtat efter dej.
Sture, vackra Sture, hej!
Här har jag gått så länge och längtat efter dej.
Vintern var lång och vinden kall, tänk att du kom i alla fall.
Sture, vackra Sture, hej!
Jag har länge längtat efter dej.
Dopcermonin fortsätter i samma anda och min storasyster läser ett brev som hon skrivit till Sture. Därefter och utanför programmet, läser min lilla mamma en dikt hon tillägnat Sture.
"Namnlös"
Det var en gång
en Solkatt
med lång och yvig svans!
Som reste runt i världen.
Han kom från ingenstans.
En vagabond i solsken
"Namnlös" utan fast adress.
Viskar i Ditt öra
vad ingen annan vet.
När stjärnan föll
och Du kom hit.
Det namnet är
en hemlighet!
Dopcermonin avslutar med en gemensam psalm och vi tågar ut med vårt nydöpta, välsignade barn.
Efter dopet serveras en lättare höstlunch i den uppdukade församlingslokalen. På menyn står värmande tomatsoppa, med mozzarella och färsk basilika. Till det serveras färskt bröd med dylika pålägg. Efteråt dricker vi dopkaffe och avnjuter chokladtårta.
Barnen har en egen meny: korv med bröd, saft och till efterätt serveras glasstrutar. Poppis är lekhörnan vi ställt i ordning med rutschelkana, kuddar, filtar, böcker, papper, pennor, pussel, hopprep och rockring.
Vi hälsar alla gäster varmt välkomna och tackar gudföräldrarna med varsin tröja tryckta med texten; "The Godmother" och "The Godfather".
Gåvor
Sture fick många fina och minnesvärda gåvor och vi tackar ödmjukast å Stures vägnar.
Förutom axplocket ovan fick Sture det sedan länge hett önskade rattloket från Brio, MEN det får vi åka och inhandla själva!!!
Den i särklass finaste gåvan var den från hans gudföräldrar. Förutom gåvan i sig, att ta på sig rollen som gudförälder, fick han även denna stora vackra skattkista i trä och snidat järn att fylla med "minnesvärda ting". I kistan låg en personlig minnesbok med talet nedskrivet och passande fotografier samt en flaska lagrat portvin att korka upp på 18-års dagen. (På det gyllene enblemet står "Stures skattkista" graverat)
Dessvärre glöms det bort att fotograferas under dagen, vilket jag ångrar enormt. Men minnet av dagen sparar vi i våra hjärtan för alltid.
Ett stort tack till allihopa som var med och gjorde Stures dopdag minnesvärd! Vi kan inte nog tacka alla som hjälpte oss.
Tack!
"Vivat, crescat, vigeat, floreat" - Må han leva, växa, bliva stark och blomstra
Här sitter jag nu, dödstrött och så in i norden lycklig. Nu är vår älskade sons namn skrivna i himlen. Det blev en allt igenom lyckad dag, från början till slut. Alla våra nära och kära samlade för att bevittna dopet och dela festligheten med oss.
Cermonin
Samma väg som hans moder skred fram för 28 år sedan och i samma vita skrud, skrider Sture fram, trygg i sin gudfaders famn.
Cermonin börjar med ljuständning till minne av min bror, som tyvärr inte finns här ibland oss. Tårarna bränner innanför ögonlocken och de är svåra att hålla tillbaka, framför allt när min blick möter min mammas och mina systrars. Jag får bita mig hårt i underläppen för att det inte ska brista totalt.
För precis 3 år sedan begravde vi min bror i samma kyrka. På exakt den plats där jag stod idag, tudelad av glädjen över min fantastiska son och sorgen efter min bror som inte får vara med och uppleva honom, stod kistan med min brors livlösa kropp. Min broders närvaro är högst påtaglig precis som vi önskat. Döden och livet går ju hand i hand...
Efter den tunga inledningen övergår cermonin i en lättare stämning. Allt med hjälp av den karisma, sprudlande energi och livsglädje som vår präst, Ami Dahlblom, bestitter. Hon är en präst utan dess like, en "Thomas Di Leva" i kvinnokropp. Allt är underbart, vackert, blommigt och rödhjärtat!
Efter psalmen "Du vet väl om att du är värdefull" som vi alla sjunger gemensamt, är det min tur att be "Tackbönen". Jag harklar mig, tar ett steg frammåt och tackar Gud för våra barn. Trots skakiga ben, låter rösten hög och klar.
L har en enda uppgift under cermonin, att berätta vilka namn vårt barn ska få. Men det är nära ögat att Sture blir ett namn fattigare, när pappa snubblar på namnen och nästan tappar det sista. Tack och lov, rättar han sig själv i sista stund och Sture får alla de namn som vi så omsorgsfullt valt ut åt honom, Nils Sture Konstantin.
Den inhyrda solisten sjunger "Mitt lilla barn" av Joje Wadenius och det är värt varenda krona. Jag var lite skeptisk till en början (läs: snål) och hade tänkt spela låten från CD. Men kantorn, som inte var så förtjust i idén, fick mig på andra tankar och det är jag mycket tacksam för.
Gudfader M läser "Evangeliet om Jesus och barnen" och gudmor Min Jojo håller ett vackert tal till Sture.
Talet:
"Sture,
Vi har fått den mycket fina uppgiften att vara Dina gudföräldrar och vi ser verkligen fram emot att följa Dig genom livet.
Vi vill tacka för det förtroende vi fått och hoppas att Du alltid kommer att känna att vårt hem är öppet för Dig.
Vi vet att Din underbara familj kommer att ge Dig all den kärlek, trygghet och vägledning Du kommer att behöva för att få både rötter och vingar.
Så vi vill egentligen bara ge Dig ett ord på vägen, något vi tycker är viktigt och som vi hoppas att Du alltid kommer bära med Dig.
Och det är:
Att det bästa du kan göra, är att försöka bli så bra som möjligt...på att vara dig själv!"
Svea häller upp vatten i dopfunten. Vattnet välsignas och blöter Stures fjuniga hjässa när han vid dophandlingen döps i faderns, sonens och den helige andens namn.
Dagens höjdpunkt är ändå när min ögonsten och förstfödda med sin lilla späda stämma tar ton. Mitt i kyrkosalen och med allas ögon på sig sjunger hon med en ren och klar röst, en omskriven sång av Gullan Bornemark, akompanjerad av pianoklang.
Älskade, modiga lilla Svea, som bara sekunder innan dragit mig i armen och pipigt "Mamma, jag vet inte om jag vågar sjunga, min kropp skakar" . Mitt hjärta är på väg att brista och stoltheten jag känner finner inga gränser. Min allra käraste dotter, jag älskar dig alla dagar!
Sången:
Sture, vackra Sture, hej!
Här har jag gått så länge och längtat efter dej.
Hösten var lång och himlen grå, tänk att du kom till slut ändå.
Sture, vackra Sture, hej!
Jag har länge längtat efter dej.
Sture, vackra Sture, hej!
Här har jag gått så länge och längtat efter dej.
Vintern var lång och vinden kall, tänk att du kom i alla fall.
Sture, vackra Sture, hej!
Jag har länge längtat efter dej.
Dopcermonin fortsätter i samma anda och min storasyster läser ett brev som hon skrivit till Sture. Därefter och utanför programmet, läser min lilla mamma en dikt hon tillägnat Sture.
"Namnlös"
Det var en gång
en Solkatt
med lång och yvig svans!
Som reste runt i världen.
Han kom från ingenstans.
En vagabond i solsken
"Namnlös" utan fast adress.
Viskar i Ditt öra
vad ingen annan vet.
När stjärnan föll
och Du kom hit.
Det namnet är
en hemlighet!
Dopcermonin avslutar med en gemensam psalm och vi tågar ut med vårt nydöpta, välsignade barn.
Efter dopet serveras en lättare höstlunch i den uppdukade församlingslokalen. På menyn står värmande tomatsoppa, med mozzarella och färsk basilika. Till det serveras färskt bröd med dylika pålägg. Efteråt dricker vi dopkaffe och avnjuter chokladtårta.
Barnen har en egen meny: korv med bröd, saft och till efterätt serveras glasstrutar. Poppis är lekhörnan vi ställt i ordning med rutschelkana, kuddar, filtar, böcker, papper, pennor, pussel, hopprep och rockring.
Vi hälsar alla gäster varmt välkomna och tackar gudföräldrarna med varsin tröja tryckta med texten; "The Godmother" och "The Godfather".
Gåvor
Sture fick många fina och minnesvärda gåvor och vi tackar ödmjukast å Stures vägnar.
Förutom axplocket ovan fick Sture det sedan länge hett önskade rattloket från Brio, MEN det får vi åka och inhandla själva!!!
Den i särklass finaste gåvan var den från hans gudföräldrar. Förutom gåvan i sig, att ta på sig rollen som gudförälder, fick han även denna stora vackra skattkista i trä och snidat järn att fylla med "minnesvärda ting". I kistan låg en personlig minnesbok med talet nedskrivet och passande fotografier samt en flaska lagrat portvin att korka upp på 18-års dagen. (På det gyllene enblemet står "Stures skattkista" graverat)
Dessvärre glöms det bort att fotograferas under dagen, vilket jag ångrar enormt. Men minnet av dagen sparar vi i våra hjärtan för alltid.
Ett stort tack till allihopa som var med och gjorde Stures dopdag minnesvärd! Vi kan inte nog tacka alla som hjälpte oss.
Tack!
"Vivat, crescat, vigeat, floreat" - Må han leva, växa, bliva stark och blomstra
Dan' före dan' före doparedan'
På lördag är det äntligen dags *trumvirvel*. Då är det Sturebrors tur att skrida nedför gången, iklädd sin vita skrud *fanfarer ljuder*.
Dopplaneringen har nått sin kulmen. Det finns inte mycket mer man kan göra just nu, än att oroa sig och vika dopprogram. För att ha bjudning för sisådär en 80 personer om 37 timmar så är jag förvånansvärt "cool". Fröken Full-Kontroll har kapitulerat! Det får bära eller brista, helt enkelt...
Idag stod IKEA på schemat. Tillåt mig briljera! Lyckades med den enorma bedriften att följa den föreskrivna shoppinglistan till punkt och pricka (hrm...harkel...nåja). Det blev inga spontanköp alls, nästan.
Servetterna? De går ju alltid åt!
Värmeljusen? Kan väl alltid komma till användning!
Aftonen bjuder på dopprogramsvikning och memorering av bön.
Ära vare Gud i höjden!
Dopplaneringen har nått sin kulmen. Det finns inte mycket mer man kan göra just nu, än att oroa sig och vika dopprogram. För att ha bjudning för sisådär en 80 personer om 37 timmar så är jag förvånansvärt "cool". Fröken Full-Kontroll har kapitulerat! Det får bära eller brista, helt enkelt...
Idag stod IKEA på schemat. Tillåt mig briljera! Lyckades med den enorma bedriften att följa den föreskrivna shoppinglistan till punkt och pricka (hrm...harkel...nåja). Det blev inga spontanköp alls, nästan.
Servetterna? De går ju alltid åt!
Värmeljusen? Kan väl alltid komma till användning!
Aftonen bjuder på dopprogramsvikning och memorering av bön.
Ära vare Gud i höjden!
Guldlock släng dig i väggen!
Vi dammade av locktången i helgen och på egen begäran skulle Svea få håret som hon så länge drömt om - stora, svallande, gyllene (hrm...nåja) lockar.
Till priset av ett par brända öron och en mindre nöjd kund blev iallafall amatörfrisören entusiastisk.
Fröken fräken i sin fräcka frilla á la 70-tal
Till priset av ett par brända öron och en mindre nöjd kund blev iallafall amatörfrisören entusiastisk.
Fröken fräken i sin fräcka frilla á la 70-tal
Lycka är...
att hitta något man letat efter!
Min man lyckades med det omöjliga.
Den vinröda drömmen är numera vår! Sture har nu mitt fulla stöd, han får frodas och gro i godan ro.
/mamman med grymisch-vagnisch
Min man lyckades med det omöjliga.
Den vinröda drömmen är numera vår! Sture har nu mitt fulla stöd, han får frodas och gro i godan ro.
/mamman med grymisch-vagnisch
Bambi på hal is
På tisdagen premiärsnörde vi grillorna och Svea tog sina första staplande steg på isen. Denna vinter ska hon lyckas tämja stålrören genom att delta i en skridskoskola.
Det pratats en hel del om köttbulleåkning här hemma. (En liten parantes för er som inte känner till fenomenet: man tar sats och liksom glider ned i hukande ställning med armarna sträckta rakt ut framför sig alternativt korsar armarna över knäna). Kan meddela att jag själv en gång i tiden var en ganska så stolt innehavare av ett "Diplom i köttbulleåkning".
Svea i den neongula hjälmen
Det pratats en hel del om köttbulleåkning här hemma. (En liten parantes för er som inte känner till fenomenet: man tar sats och liksom glider ned i hukande ställning med armarna sträckta rakt ut framför sig alternativt korsar armarna över knäna). Kan meddela att jag själv en gång i tiden var en ganska så stolt innehavare av ett "Diplom i köttbulleåkning".
Svea i den neongula hjälmen
Natten har sitt pris
Internetshopping - handla när du vill, dygnet runt! Internetbutiken är alltid öppen för dig!
Ack! Så lätt det är att klicka på "köp". Helt plötsligt slår fingret slint och innan man vet ordet av har ett ägarbyte inträffat och hålet i plånboken har vuxit sig lite större.
Det görs en del spontana köp i sena natten nu för tiden och i måndags kom en av mina mer lyckade nattliga erövringar, min efterlängtade sjal, "Orange Explosion" från Stjärnbarn. Sturebror har provsuttit och provsmakat. Så jag förklarar sjalen härmed invigd och godkänd.
Sture i en explosion av orange
Ack! Så lätt det är att klicka på "köp". Helt plötsligt slår fingret slint och innan man vet ordet av har ett ägarbyte inträffat och hålet i plånboken har vuxit sig lite större.
Det görs en del spontana köp i sena natten nu för tiden och i måndags kom en av mina mer lyckade nattliga erövringar, min efterlängtade sjal, "Orange Explosion" från Stjärnbarn. Sturebror har provsuttit och provsmakat. Så jag förklarar sjalen härmed invigd och godkänd.
Sture i en explosion av orange
Sturebror 4 månader
Idag är det, på dagen, 4 månader sedan Sture lämnade min livmoders varma källa. På ett ögonblick tömdes min mage på liv, ett liv som istället lades i mina händer. Sparkarna har upphört, men i dess ställe trampar små, klibbiga fötter ivrigt på min mage.
Tänk att jag åter fått äran att älska ett barn!
DETTA BARN
CECILIA ♥ STURE
Tänk att jag åter fått äran att älska ett barn!
DETTA BARN
CECILIA ♥ STURE
Boktipset!
I söndags var vi på soffjakt. Dessvärre hittade vi (läs: jag) ingen lämplig soffa bland kandidaterna.
Kan således konstatera att detta inte är vilken utmaning som helst! Det är inte bara att gå in i närmaste möbelbutik, peka och dra fram plastkortet. Åh nej, här krävs det uthållighet, tålamod, viljestyrka, flexibilitet, anpassning och förmåga till samarbete, men även förmåga till viss självständigt arbete.
Lite sportsligt är det nog allt!
Vår lilla söndagstur var dock inte förgäves. Soffjakten slutade med ett annat fynd som L nosade upp på en loppis. Det litterära verket "Tummens mamma slutar röka" av Inger och Lasse Sandberg, från 1980.
Här följer ett utdrag ur boken:
"En dag när Tummen satt och ritade en cykel kände han hur det kom ett stort äckligt moln och la sig över hela honom.
Tummen hostade och viftade bort molnet.
Han ritade en lykta på cykeln när det blev klart igen och han kunde se.
Men då kom det ett nytt moln.
Ännu större.
Ännu tjockare
och ännu giftigare var det. Tummen hostade så han kunde inte rita. När molnet hade försvunnit tittade Tummen åt alla håll för att se var röken kom ifrån.
Jo, där kom den! Det var Tummens mamma som satt och rökte en cigarett. Då blev tummen så himlans arg så han blev röd i ansiktet. Han hoppade upp och ner och så skrek han:
"Mamma! Du har ju lovat mig och dig att sluta röka! Varför sitter du där och snuskar dig och blossar för?"
"Ja, jag håller just på och försöker sluta", sa Tummemamman och tog ett nytt bloss på cigaretten. "Fast det går inte så bra", sa Tummemamman inifrån molnet."...
Detta är verkligen en bok för den oupplyste 70-talisten och den får mina varmaste rekomendationer. Vi fick oss flera riktigt goda skratt vid högläsningen i bilen under hemresan.
Nobelpriset i litteratur 2006???
Kan således konstatera att detta inte är vilken utmaning som helst! Det är inte bara att gå in i närmaste möbelbutik, peka och dra fram plastkortet. Åh nej, här krävs det uthållighet, tålamod, viljestyrka, flexibilitet, anpassning och förmåga till samarbete, men även förmåga till viss självständigt arbete.
Lite sportsligt är det nog allt!
Vår lilla söndagstur var dock inte förgäves. Soffjakten slutade med ett annat fynd som L nosade upp på en loppis. Det litterära verket "Tummens mamma slutar röka" av Inger och Lasse Sandberg, från 1980.
Här följer ett utdrag ur boken:
"En dag när Tummen satt och ritade en cykel kände han hur det kom ett stort äckligt moln och la sig över hela honom.
Tummen hostade och viftade bort molnet.
Han ritade en lykta på cykeln när det blev klart igen och han kunde se.
Men då kom det ett nytt moln.
Ännu större.
Ännu tjockare
och ännu giftigare var det. Tummen hostade så han kunde inte rita. När molnet hade försvunnit tittade Tummen åt alla håll för att se var röken kom ifrån.
Jo, där kom den! Det var Tummens mamma som satt och rökte en cigarett. Då blev tummen så himlans arg så han blev röd i ansiktet. Han hoppade upp och ner och så skrek han:
"Mamma! Du har ju lovat mig och dig att sluta röka! Varför sitter du där och snuskar dig och blossar för?"
"Ja, jag håller just på och försöker sluta", sa Tummemamman och tog ett nytt bloss på cigaretten. "Fast det går inte så bra", sa Tummemamman inifrån molnet."...
Detta är verkligen en bok för den oupplyste 70-talisten och den får mina varmaste rekomendationer. Vi fick oss flera riktigt goda skratt vid högläsningen i bilen under hemresan.
Nobelpriset i litteratur 2006???
Spegel spegel...
på väggen där, säg vem som skönast i landet är!
Kohandel
Har hittat lösningen på mitt soff-problem. När äkta hälften ringer hem idag och berättar om en leksak han tänker köpa är jag inte sen nog att föreslå ett litet byte - soffa mot leksak.
Överenskommelsen ser ut som följer: jag får helt fria händer i val av vardagsrumsmöblemang och L får köpa leksaken, som för övrigt ändå kommer att hamna i helt-onödiga-prylar-högen.
"En kvinnas list övergår alltid mannens förstånd"
Överenskommelsen ser ut som följer: jag får helt fria händer i val av vardagsrumsmöblemang och L får köpa leksaken, som för övrigt ändå kommer att hamna i helt-onödiga-prylar-högen.
"En kvinnas list övergår alltid mannens förstånd"
Nattugglar
*hohoo, hohoo*
Attans också, nu har tiden sprungit iväg igen. Nu måste jag verkligen bryta upp. Inte så svårt egentligen, ska ju krypa ner i sängen tillsammans med de här.
God natt!
Attans också, nu har tiden sprungit iväg igen. Nu måste jag verkligen bryta upp. Inte så svårt egentligen, ska ju krypa ner i sängen tillsammans med de här.
God natt!
Operation övertalning!
Jag behöver hjälp!
Jag bedjar till er alla där ute i cyberrymden. HUR ska jag lyckas få min käre make att inse att en begagnad, färdignedsutten plyschsoffa från 70-talet är grymt mycket häftigare än en nyproducerad tråkskinnsoffa i stilren design???
Jag bedjar till er alla där ute i cyberrymden. HUR ska jag lyckas få min käre make att inse att en begagnad, färdignedsutten plyschsoffa från 70-talet är grymt mycket häftigare än en nyproducerad tråkskinnsoffa i stilren design???
"Visa män ändrar åsikt, aldrig de dumma."
Spanskt ordspråk
Sofflösa
är vi numera.
Fick ett spontant infall och satte in våra soffor till försäljning när vi ändå höll på att lägga om golvet. Hade väl egentligen inte trott någon skulle nappa. Men ack så fel vi hade. De kom, de såg, de köpte och sofforna hämtas redan på lördag.
Vid den okristliga tiden 09.15 följande lördagsmorgon ringer Köparna och meddelar att de kan väntas om tjugo minuter. Vi, bokstavligt talat, flyger upp från vårt horisontalläge i sängen. Väcker min sömndruckne far, tillika barnens morfar, som tar ett tårdrypande avsked av sin tidigare sovplats, dammsuger av det värsta byggdammet och sätter på en kanna kaffe, för att trolla bort den unkna morgonlukten och ersätta den nybryggd kaffedoft. Efter tio (!) minuter ringer Köparna igen. Det gick tydligen lite fortare än beräknat. Så klockan 09.30 denna lördagsmorgon sällar vi oss till den sofflösa skaran.
Vilka soffor framtiden har i beredskap åt oss får tiden utvisa, för vi är INTE ense.
Fick ett spontant infall och satte in våra soffor till försäljning när vi ändå höll på att lägga om golvet. Hade väl egentligen inte trott någon skulle nappa. Men ack så fel vi hade. De kom, de såg, de köpte och sofforna hämtas redan på lördag.
Vid den okristliga tiden 09.15 följande lördagsmorgon ringer Köparna och meddelar att de kan väntas om tjugo minuter. Vi, bokstavligt talat, flyger upp från vårt horisontalläge i sängen. Väcker min sömndruckne far, tillika barnens morfar, som tar ett tårdrypande avsked av sin tidigare sovplats, dammsuger av det värsta byggdammet och sätter på en kanna kaffe, för att trolla bort den unkna morgonlukten och ersätta den nybryggd kaffedoft. Efter tio (!) minuter ringer Köparna igen. Det gick tydligen lite fortare än beräknat. Så klockan 09.30 denna lördagsmorgon sällar vi oss till den sofflösa skaran.
Vilka soffor framtiden har i beredskap åt oss får tiden utvisa, för vi är INTE ense.
Misslyckande?
Är vi totalt misslyckade eller vad!
Gårdagskvällen slutade med totalt fiasko. Vi hade vi förberett oss upp över öronen för en riktig myslördag. Nästintill barnlediga med Svea sovandes hos Farmor, Indisk hämtmat, pistageglass i frysen, vår säng lägligt placerad framför TVn i vardagsrummet och såklart Almodóvarfilmen som vi laddat inför hela veckan. Men vad händer?
Jepp, likt den småbarnsfamilj vi de facto är, så faller vi i djup sömn.
För att förtydliga: sussar, dunar, slaggar, knoppar, nannar. Klockan halv nio på lördagskvällen är allt som hörs Sturebrors snusande, mina lätta andetag och L:s genomträngande snarkningar (utöver det öronbedövande dunka dunkat från våra partajande grannar).
Noterar: videobutiken nästa
Gårdagskvällen slutade med totalt fiasko. Vi hade vi förberett oss upp över öronen för en riktig myslördag. Nästintill barnlediga med Svea sovandes hos Farmor, Indisk hämtmat, pistageglass i frysen, vår säng lägligt placerad framför TVn i vardagsrummet och såklart Almodóvarfilmen som vi laddat inför hela veckan. Men vad händer?
Jepp, likt den småbarnsfamilj vi de facto är, så faller vi i djup sömn.
För att förtydliga: sussar, dunar, slaggar, knoppar, nannar. Klockan halv nio på lördagskvällen är allt som hörs Sturebrors snusande, mina lätta andetag och L:s genomträngande snarkningar (utöver det öronbedövande dunka dunkat från våra partajande grannar).
Noterar: videobutiken nästa
Hem ljuva hem
Hemlösa, på bar backe, utan fast punkt har Sturebror och jag varit denna vecka. Bjarne Golvläggare tog vårt hem i bestittning och förvandlade det till en byggarbetsplats. För att unvika allt vad buller, bank, damm och sågspån heter, drev Sturebror och jag planlöst omkring till sena kvällen, innan vi äntligen fick komma hem igen.
"Borta bra men hemma bäst" har aldrig tidigare haft en så slående innebörd.
Kök och vardagsrum är nu avklarat. Nästa vecka står sovrummen på schemat.
"Borta bra men hemma bäst" har aldrig tidigare haft en så slående innebörd.
Kök och vardagsrum är nu avklarat. Nästa vecka står sovrummen på schemat.
Korka upp skumpan...
gjorde vi i helgen.
Morfar hade med sig en flaska Dom Pérignon årgång 1996.
Vad firas? Tja, vad morfar firar är en annan historia. Men med så dyra droppar passade vi på att fira allt och lite till som vi inte firat tillräckligt under årens gång.
Skål för brudparet!
Skål för körkortet!
Det blev en dotter. Skål för världens bästa Svea!
Skål för nya jobbet!
En efterlängtad son. Skål för världens bästa Sture!
Skål för oss!
Sture fick minsann också smaka på livets goda och avnjuta högklassig bröstmjölk. Ack ve! Var ju tvungen att ta ett par smuttar av en sån hutlöst dyr dryck. Men vad mig anbelangar kunde det lika gärna varit en 69-kronors Asti Cinzano.
Morfar hade med sig en flaska Dom Pérignon årgång 1996.
Vad firas? Tja, vad morfar firar är en annan historia. Men med så dyra droppar passade vi på att fira allt och lite till som vi inte firat tillräckligt under årens gång.
Skål för brudparet!
Skål för körkortet!
Det blev en dotter. Skål för världens bästa Svea!
Skål för nya jobbet!
En efterlängtad son. Skål för världens bästa Sture!
Skål för oss!
Sture fick minsann också smaka på livets goda och avnjuta högklassig bröstmjölk. Ack ve! Var ju tvungen att ta ett par smuttar av en sån hutlöst dyr dryck. Men vad mig anbelangar kunde det lika gärna varit en 69-kronors Asti Cinzano.
Lugnet före stormen!
Kan meddela att tummen äntligen har åkt ur. Kartongerna är numera rensade och sorterade. Med nöd och näppe lyckades jag hålla tidsplanen. Hade fått "deadline" 1 oktober av min kära make. Behöver jag berätta att lördagsmorgonen inte spenderades i sängen, utan någonstans under de stora kläddrivorna som invaderade hela vårt hem.
Resultatet blev över förväntan. Lyckades i min iver tömma hela 7 kartonger av 14, vilket är 75% mer än utlovade 4. Bilen fylldes till bristningsgränsen med kläder att lämna vidare till Myrornas .
Här har ni en kvinna med näsa för affärer.
- Om ni får 17 påsar med knappt använda kläder samt 1 låda med husgeråd av mig, så köper jag det där fräcka brun/oranga nattlinnet för 50 kronor utav er. Deal?
Klart som korvspad att man inte kommer ut tomhänt när man ändå är på Myrornas.
Och resultatet....
Ja, döm själva!
"Sömnig humla på sommaräng"
En samvetsfråga!
Ska man ha rent samvete nu när man har kasserat mängder och åter mängder av nästintill nya kläder och prylar bara för att man lämnar dem till insamling?
"Man kan trösta sig med att pengarna åtminstone går till ett gott ändamål." Vips så är samvetet renat och så börjar man om från början. "Fort! Skynda dig! Hoppa på konsumtionskarusellen..."
Nu har lugnet åter lagt sig och här hemma råder inte längre kaos. Inga dammråttor gömmer sig i hörnen och lägenheten doftar Ajax blomsteräng. Men imorgon är en annan dag....
och då ska HELA vår lägenhet golvläggas. Underbart!
Resultatet blev över förväntan. Lyckades i min iver tömma hela 7 kartonger av 14, vilket är 75% mer än utlovade 4. Bilen fylldes till bristningsgränsen med kläder att lämna vidare till Myrornas .
Här har ni en kvinna med näsa för affärer.
- Om ni får 17 påsar med knappt använda kläder samt 1 låda med husgeråd av mig, så köper jag det där fräcka brun/oranga nattlinnet för 50 kronor utav er. Deal?
Klart som korvspad att man inte kommer ut tomhänt när man ändå är på Myrornas.
Och resultatet....
Ja, döm själva!
"Sömnig humla på sommaräng"
En samvetsfråga!
Ska man ha rent samvete nu när man har kasserat mängder och åter mängder av nästintill nya kläder och prylar bara för att man lämnar dem till insamling?
"Man kan trösta sig med att pengarna åtminstone går till ett gott ändamål." Vips så är samvetet renat och så börjar man om från början. "Fort! Skynda dig! Hoppa på konsumtionskarusellen..."
Nu har lugnet åter lagt sig och här hemma råder inte längre kaos. Inga dammråttor gömmer sig i hörnen och lägenheten doftar Ajax blomsteräng. Men imorgon är en annan dag....
och då ska HELA vår lägenhet golvläggas. Underbart!