Acti labores iusundi
- Efter slutat arbete är vilan angenäm (Cicero)
Här sitter jag nu, dödstrött och så in i norden lycklig. Nu är vår älskade sons namn skrivna i himlen. Det blev en allt igenom lyckad dag, från början till slut. Alla våra nära och kära samlade för att bevittna dopet och dela festligheten med oss.
Cermonin
Samma väg som hans moder skred fram för 28 år sedan och i samma vita skrud, skrider Sture fram, trygg i sin gudfaders famn.
Cermonin börjar med ljuständning till minne av min bror, som tyvärr inte finns här ibland oss. Tårarna bränner innanför ögonlocken och de är svåra att hålla tillbaka, framför allt när min blick möter min mammas och mina systrars. Jag får bita mig hårt i underläppen för att det inte ska brista totalt.
För precis 3 år sedan begravde vi min bror i samma kyrka. På exakt den plats där jag stod idag, tudelad av glädjen över min fantastiska son och sorgen efter min bror som inte får vara med och uppleva honom, stod kistan med min brors livlösa kropp. Min broders närvaro är högst påtaglig precis som vi önskat. Döden och livet går ju hand i hand...
Efter den tunga inledningen övergår cermonin i en lättare stämning. Allt med hjälp av den karisma, sprudlande energi och livsglädje som vår präst, Ami Dahlblom, bestitter. Hon är en präst utan dess like, en "Thomas Di Leva" i kvinnokropp. Allt är underbart, vackert, blommigt och rödhjärtat!
Efter psalmen "Du vet väl om att du är värdefull" som vi alla sjunger gemensamt, är det min tur att be "Tackbönen". Jag harklar mig, tar ett steg frammåt och tackar Gud för våra barn. Trots skakiga ben, låter rösten hög och klar.
L har en enda uppgift under cermonin, att berätta vilka namn vårt barn ska få. Men det är nära ögat att Sture blir ett namn fattigare, när pappa snubblar på namnen och nästan tappar det sista. Tack och lov, rättar han sig själv i sista stund och Sture får alla de namn som vi så omsorgsfullt valt ut åt honom, Nils Sture Konstantin.
Den inhyrda solisten sjunger "Mitt lilla barn" av Joje Wadenius och det är värt varenda krona. Jag var lite skeptisk till en början (läs: snål) och hade tänkt spela låten från CD. Men kantorn, som inte var så förtjust i idén, fick mig på andra tankar och det är jag mycket tacksam för.
Gudfader M läser "Evangeliet om Jesus och barnen" och gudmor Min Jojo håller ett vackert tal till Sture.
Talet:
"Sture,
Vi har fått den mycket fina uppgiften att vara Dina gudföräldrar och vi ser verkligen fram emot att följa Dig genom livet.
Vi vill tacka för det förtroende vi fått och hoppas att Du alltid kommer att känna att vårt hem är öppet för Dig.
Vi vet att Din underbara familj kommer att ge Dig all den kärlek, trygghet och vägledning Du kommer att behöva för att få både rötter och vingar.
Så vi vill egentligen bara ge Dig ett ord på vägen, något vi tycker är viktigt och som vi hoppas att Du alltid kommer bära med Dig.
Och det är:
Att det bästa du kan göra, är att försöka bli så bra som möjligt...på att vara dig själv!"
Svea häller upp vatten i dopfunten. Vattnet välsignas och blöter Stures fjuniga hjässa när han vid dophandlingen döps i faderns, sonens och den helige andens namn.
Dagens höjdpunkt är ändå när min ögonsten och förstfödda med sin lilla späda stämma tar ton. Mitt i kyrkosalen och med allas ögon på sig sjunger hon med en ren och klar röst, en omskriven sång av Gullan Bornemark, akompanjerad av pianoklang.
Älskade, modiga lilla Svea, som bara sekunder innan dragit mig i armen och pipigt "Mamma, jag vet inte om jag vågar sjunga, min kropp skakar" . Mitt hjärta är på väg att brista och stoltheten jag känner finner inga gränser. Min allra käraste dotter, jag älskar dig alla dagar!
Sången:
Sture, vackra Sture, hej!
Här har jag gått så länge och längtat efter dej.
Hösten var lång och himlen grå, tänk att du kom till slut ändå.
Sture, vackra Sture, hej!
Jag har länge längtat efter dej.
Sture, vackra Sture, hej!
Här har jag gått så länge och längtat efter dej.
Vintern var lång och vinden kall, tänk att du kom i alla fall.
Sture, vackra Sture, hej!
Jag har länge längtat efter dej.
Dopcermonin fortsätter i samma anda och min storasyster läser ett brev som hon skrivit till Sture. Därefter och utanför programmet, läser min lilla mamma en dikt hon tillägnat Sture.
"Namnlös"
Det var en gång
en Solkatt
med lång och yvig svans!
Som reste runt i världen.
Han kom från ingenstans.
En vagabond i solsken
"Namnlös" utan fast adress.
Viskar i Ditt öra
vad ingen annan vet.
När stjärnan föll
och Du kom hit.
Det namnet är
en hemlighet!
Dopcermonin avslutar med en gemensam psalm och vi tågar ut med vårt nydöpta, välsignade barn.
Efter dopet serveras en lättare höstlunch i den uppdukade församlingslokalen. På menyn står värmande tomatsoppa, med mozzarella och färsk basilika. Till det serveras färskt bröd med dylika pålägg. Efteråt dricker vi dopkaffe och avnjuter chokladtårta.
Barnen har en egen meny: korv med bröd, saft och till efterätt serveras glasstrutar. Poppis är lekhörnan vi ställt i ordning med rutschelkana, kuddar, filtar, böcker, papper, pennor, pussel, hopprep och rockring.
Vi hälsar alla gäster varmt välkomna och tackar gudföräldrarna med varsin tröja tryckta med texten; "The Godmother" och "The Godfather".
Gåvor
Sture fick många fina och minnesvärda gåvor och vi tackar ödmjukast å Stures vägnar.
Förutom axplocket ovan fick Sture det sedan länge hett önskade rattloket från Brio, MEN det får vi åka och inhandla själva!!!
Den i särklass finaste gåvan var den från hans gudföräldrar. Förutom gåvan i sig, att ta på sig rollen som gudförälder, fick han även denna stora vackra skattkista i trä och snidat järn att fylla med "minnesvärda ting". I kistan låg en personlig minnesbok med talet nedskrivet och passande fotografier samt en flaska lagrat portvin att korka upp på 18-års dagen. (På det gyllene enblemet står "Stures skattkista" graverat)
Dessvärre glöms det bort att fotograferas under dagen, vilket jag ångrar enormt. Men minnet av dagen sparar vi i våra hjärtan för alltid.
Ett stort tack till allihopa som var med och gjorde Stures dopdag minnesvärd! Vi kan inte nog tacka alla som hjälpte oss.
Tack!
"Vivat, crescat, vigeat, floreat" - Må han leva, växa, bliva stark och blomstra
Här sitter jag nu, dödstrött och så in i norden lycklig. Nu är vår älskade sons namn skrivna i himlen. Det blev en allt igenom lyckad dag, från början till slut. Alla våra nära och kära samlade för att bevittna dopet och dela festligheten med oss.
Cermonin
Samma väg som hans moder skred fram för 28 år sedan och i samma vita skrud, skrider Sture fram, trygg i sin gudfaders famn.
Cermonin börjar med ljuständning till minne av min bror, som tyvärr inte finns här ibland oss. Tårarna bränner innanför ögonlocken och de är svåra att hålla tillbaka, framför allt när min blick möter min mammas och mina systrars. Jag får bita mig hårt i underläppen för att det inte ska brista totalt.
För precis 3 år sedan begravde vi min bror i samma kyrka. På exakt den plats där jag stod idag, tudelad av glädjen över min fantastiska son och sorgen efter min bror som inte får vara med och uppleva honom, stod kistan med min brors livlösa kropp. Min broders närvaro är högst påtaglig precis som vi önskat. Döden och livet går ju hand i hand...
Efter den tunga inledningen övergår cermonin i en lättare stämning. Allt med hjälp av den karisma, sprudlande energi och livsglädje som vår präst, Ami Dahlblom, bestitter. Hon är en präst utan dess like, en "Thomas Di Leva" i kvinnokropp. Allt är underbart, vackert, blommigt och rödhjärtat!
Efter psalmen "Du vet väl om att du är värdefull" som vi alla sjunger gemensamt, är det min tur att be "Tackbönen". Jag harklar mig, tar ett steg frammåt och tackar Gud för våra barn. Trots skakiga ben, låter rösten hög och klar.
L har en enda uppgift under cermonin, att berätta vilka namn vårt barn ska få. Men det är nära ögat att Sture blir ett namn fattigare, när pappa snubblar på namnen och nästan tappar det sista. Tack och lov, rättar han sig själv i sista stund och Sture får alla de namn som vi så omsorgsfullt valt ut åt honom, Nils Sture Konstantin.
Den inhyrda solisten sjunger "Mitt lilla barn" av Joje Wadenius och det är värt varenda krona. Jag var lite skeptisk till en början (läs: snål) och hade tänkt spela låten från CD. Men kantorn, som inte var så förtjust i idén, fick mig på andra tankar och det är jag mycket tacksam för.
Gudfader M läser "Evangeliet om Jesus och barnen" och gudmor Min Jojo håller ett vackert tal till Sture.
Talet:
"Sture,
Vi har fått den mycket fina uppgiften att vara Dina gudföräldrar och vi ser verkligen fram emot att följa Dig genom livet.
Vi vill tacka för det förtroende vi fått och hoppas att Du alltid kommer att känna att vårt hem är öppet för Dig.
Vi vet att Din underbara familj kommer att ge Dig all den kärlek, trygghet och vägledning Du kommer att behöva för att få både rötter och vingar.
Så vi vill egentligen bara ge Dig ett ord på vägen, något vi tycker är viktigt och som vi hoppas att Du alltid kommer bära med Dig.
Och det är:
Att det bästa du kan göra, är att försöka bli så bra som möjligt...på att vara dig själv!"
Svea häller upp vatten i dopfunten. Vattnet välsignas och blöter Stures fjuniga hjässa när han vid dophandlingen döps i faderns, sonens och den helige andens namn.
Dagens höjdpunkt är ändå när min ögonsten och förstfödda med sin lilla späda stämma tar ton. Mitt i kyrkosalen och med allas ögon på sig sjunger hon med en ren och klar röst, en omskriven sång av Gullan Bornemark, akompanjerad av pianoklang.
Älskade, modiga lilla Svea, som bara sekunder innan dragit mig i armen och pipigt "Mamma, jag vet inte om jag vågar sjunga, min kropp skakar" . Mitt hjärta är på väg att brista och stoltheten jag känner finner inga gränser. Min allra käraste dotter, jag älskar dig alla dagar!
Sången:
Sture, vackra Sture, hej!
Här har jag gått så länge och längtat efter dej.
Hösten var lång och himlen grå, tänk att du kom till slut ändå.
Sture, vackra Sture, hej!
Jag har länge längtat efter dej.
Sture, vackra Sture, hej!
Här har jag gått så länge och längtat efter dej.
Vintern var lång och vinden kall, tänk att du kom i alla fall.
Sture, vackra Sture, hej!
Jag har länge längtat efter dej.
Dopcermonin fortsätter i samma anda och min storasyster läser ett brev som hon skrivit till Sture. Därefter och utanför programmet, läser min lilla mamma en dikt hon tillägnat Sture.
"Namnlös"
Det var en gång
en Solkatt
med lång och yvig svans!
Som reste runt i världen.
Han kom från ingenstans.
En vagabond i solsken
"Namnlös" utan fast adress.
Viskar i Ditt öra
vad ingen annan vet.
När stjärnan föll
och Du kom hit.
Det namnet är
en hemlighet!
Dopcermonin avslutar med en gemensam psalm och vi tågar ut med vårt nydöpta, välsignade barn.
Efter dopet serveras en lättare höstlunch i den uppdukade församlingslokalen. På menyn står värmande tomatsoppa, med mozzarella och färsk basilika. Till det serveras färskt bröd med dylika pålägg. Efteråt dricker vi dopkaffe och avnjuter chokladtårta.
Barnen har en egen meny: korv med bröd, saft och till efterätt serveras glasstrutar. Poppis är lekhörnan vi ställt i ordning med rutschelkana, kuddar, filtar, böcker, papper, pennor, pussel, hopprep och rockring.
Vi hälsar alla gäster varmt välkomna och tackar gudföräldrarna med varsin tröja tryckta med texten; "The Godmother" och "The Godfather".
Gåvor
Sture fick många fina och minnesvärda gåvor och vi tackar ödmjukast å Stures vägnar.
Förutom axplocket ovan fick Sture det sedan länge hett önskade rattloket från Brio, MEN det får vi åka och inhandla själva!!!
Den i särklass finaste gåvan var den från hans gudföräldrar. Förutom gåvan i sig, att ta på sig rollen som gudförälder, fick han även denna stora vackra skattkista i trä och snidat järn att fylla med "minnesvärda ting". I kistan låg en personlig minnesbok med talet nedskrivet och passande fotografier samt en flaska lagrat portvin att korka upp på 18-års dagen. (På det gyllene enblemet står "Stures skattkista" graverat)
Dessvärre glöms det bort att fotograferas under dagen, vilket jag ångrar enormt. Men minnet av dagen sparar vi i våra hjärtan för alltid.
Ett stort tack till allihopa som var med och gjorde Stures dopdag minnesvärd! Vi kan inte nog tacka alla som hjälpte oss.
Tack!
"Vivat, crescat, vigeat, floreat" - Må han leva, växa, bliva stark och blomstra
Kommentarer
Postat av: Johanna
Åhhhh va fint de måste varit, sitter här med gåshud! Låter som ni fått en kanondag och minnas tillbaka till!
Duktiga fina stora lilla Svea, va duktig hon var!! Förstår precis känslan du fick!!!
kramkram
Postat av: Humla
Åh, det låter som dagen inte hade kunnat bli bättre... perfekt! Siri sjöng på Folkes dop också, och visst håller hjärtat på att brista av stolthet i bröstet... ja jisses! :-) Fantastisk dopgåva han fick av sina faddrar... härligt med så genomtänkta presenter! Och så tycker jag att det var roligt att du genomförde soppidén... och tar belåten på mig lite lite cred för den. ;-D
Kram!!!
Postat av: Phio
Å, så fint du skriver om dopet! Sitter här med tårar i ögonen, dina rader om din bror och om Svea gör ju att man bir alldeles, alldeles... varm! Vilken fin dag ni verkar ha haft! Kramar!
Postat av: Katarina
OOO vad fint... Blir riktigt tårögd då jag läste det . kram
Postat av: AnnaH
Man blir ju rörd till tårar när man läser hur fantastiskt dop lille Sture fick! En så riktig cermoni full av mening och hjärta. Vilken underbar dag ni verkar ha haft! Kram till er och Sture!
AnnaH-aff:05/06
Postat av: willow
Låter som ett underbart dop. Va kul att allt gick bra och visst e det lite skönt att det är över? *ler*
Postat av: Malin med Johan
Nu sitter jag med tårar i ögonen och Linn undrar varför jag gråter. Vilket vackert dop. Jag hoppas att vi kan ge Johan ett lika fint och tänkvärt. Din bror var definitivt med er, det kändes som så när jag läste.
Kram Malin
Trackback