Nu har lugnet lägrat sig...
Efter en hektisk dag med besök som avlöst varandra snusar Svea sött i sin säng, Sturebror sover på sin pappas bröst och jag har äntligen lyckats få en stund över för mig och datorn....
Jag andas djupa och långa andetag och känner hur hela jag slappnar av. Det enda som hörs är det nästan obefintliga surret från datorn och en liten Sveahost då och då. Visst är det trevligt med besök, men det bästa är ändå tystnaden som lägger sig när de sista gästerna har gått. Jag älskar verkligen lugnet som vi har här hemma.
Lite briefing från familjen.
Stackars Sturebror har varit febrig i några dagar. Det började med att han var ovanligt kinkig i onsdags och på eftermiddagen visade termometern 38,8 grader. Febern satt i även under natten och på torsdagen. Som ett skolboksexempel på dåligt föräldraskap drog jag med mig Sture på en inbokad lunchdejt och på grillparty på kvällen. Svea ville väldigt gärna gå, då det var sista terasspartyt för säsongen och "alla" skulle vara där. Vi stannade inte länge men när vi kom hem hade prinsen 39,5 grader och låg mest och gnydde.
Då vårt medicinskåp gapade tomt fick Leffe fick svänga förbi Apoteket innan han skulle spela fotboll. Där tyckte de att vi skulle ringa till sjukhuset innan vi gav Sture Alvedon.
På bipackssedeln står det: för barn över 5 kilo och över 3 månader.
Vad det gäller vikten så har han passerat gränsen för länge sedan, men åldersmässigt har han ju ett par veckor kvar.
Vi ringde till Vårdguiden för att fråga om det var okej att ge Alvedon. Men av Vårdguiden uppmanades vi att åka in till akuten. Med Svea äntligen sovandes efter en lång dag med skola och grillfest och klockan närmare 23.00 hade vi ingen lust att sitta på aktuen hela natten för att Sture hade feber.
Jag blev ganska irriterad på personen som vi hade talat med på Vårdguiden. Hon ställde inga frågor om Stures tillstånd. Det enda hon visste var att han hade över 39 graders feber och med den informationen uppmanades vi att åka in. Borde hon inte ha ställt fler frågor? Han kan ha en urinvägsinfektion var hennes motivering. Kan inte urinvägsinfektion behandlas dagen efter? Är det bättre att belasta vår redan överhettade akutvård med ett barn som har feber ifall han skulle ha en urinvägsinfektion? Och än värre vill man verkligen utsätta ett litet barn för alla sjukhusbaciller?
Vi tyckte att det var bättre att ringa till Sachskas barnakut innan vi åkte in. Jag måste medge att det känns lite märkligt åka in akut med ett barn som har feber och snorig näsa.
"Jaha och vad söker ni för?"
"Jo, han har lite feber."
Men efter en timme i telefonkö gav vi upp och lade på luren (har ni tänkt på att ju längre tid man sitter i telefonkö, dessto svårare är det att lägga på luren). Vi ringde till SÖS växel som hänvisade oss vidare till Vårdguiden *suck*. Vi försökte även att ringa Astrid Lindgren, Danderyd och Huddinge men med samma restultat....hänvisning till Vårdguiden. Den sista personen jag pratade med röt jag nästan åt när hon hänvisade oss vidare.
Vad hände förresten med den gamla hederliga Sjukvårdsupplysningen? Där trygga sjuksköteskor med gedigen erfarenhet gav råd och tips så att man som förälder kunde känna sig lugnare och slippa åka in till akuten i tid och otid. Idag är det ingen som vågar ta ansvar. Åk in så har jag ryggen fri är dagens motto.
Hur som helst så beslöt vi, efter att ha pratat med min mamma som jobbar inom sjukvården och har fött 4 friska barn, att ge Sture Alvedon och stanna hemma över natten och sedan åka in direkt på morgonen om hans tillstånd inte blivit bättre. När Sture vaknade på fredagsmorgonen visade termometern på 37 grader celsius. Inte en tillstymmelse till feber. Halleluja! Jag tempade sedan hela dagen och febern har inte visat sitt fula tryne igen.
Kram och godnatt!
Jag andas djupa och långa andetag och känner hur hela jag slappnar av. Det enda som hörs är det nästan obefintliga surret från datorn och en liten Sveahost då och då. Visst är det trevligt med besök, men det bästa är ändå tystnaden som lägger sig när de sista gästerna har gått. Jag älskar verkligen lugnet som vi har här hemma.
Lite briefing från familjen.
Stackars Sturebror har varit febrig i några dagar. Det började med att han var ovanligt kinkig i onsdags och på eftermiddagen visade termometern 38,8 grader. Febern satt i även under natten och på torsdagen. Som ett skolboksexempel på dåligt föräldraskap drog jag med mig Sture på en inbokad lunchdejt och på grillparty på kvällen. Svea ville väldigt gärna gå, då det var sista terasspartyt för säsongen och "alla" skulle vara där. Vi stannade inte länge men när vi kom hem hade prinsen 39,5 grader och låg mest och gnydde.
Då vårt medicinskåp gapade tomt fick Leffe fick svänga förbi Apoteket innan han skulle spela fotboll. Där tyckte de att vi skulle ringa till sjukhuset innan vi gav Sture Alvedon.
På bipackssedeln står det: för barn över 5 kilo och över 3 månader.
Vad det gäller vikten så har han passerat gränsen för länge sedan, men åldersmässigt har han ju ett par veckor kvar.
Vi ringde till Vårdguiden för att fråga om det var okej att ge Alvedon. Men av Vårdguiden uppmanades vi att åka in till akuten. Med Svea äntligen sovandes efter en lång dag med skola och grillfest och klockan närmare 23.00 hade vi ingen lust att sitta på aktuen hela natten för att Sture hade feber.
Jag blev ganska irriterad på personen som vi hade talat med på Vårdguiden. Hon ställde inga frågor om Stures tillstånd. Det enda hon visste var att han hade över 39 graders feber och med den informationen uppmanades vi att åka in. Borde hon inte ha ställt fler frågor? Han kan ha en urinvägsinfektion var hennes motivering. Kan inte urinvägsinfektion behandlas dagen efter? Är det bättre att belasta vår redan överhettade akutvård med ett barn som har feber ifall han skulle ha en urinvägsinfektion? Och än värre vill man verkligen utsätta ett litet barn för alla sjukhusbaciller?
Vi tyckte att det var bättre att ringa till Sachskas barnakut innan vi åkte in. Jag måste medge att det känns lite märkligt åka in akut med ett barn som har feber och snorig näsa.
"Jaha och vad söker ni för?"
"Jo, han har lite feber."
Men efter en timme i telefonkö gav vi upp och lade på luren (har ni tänkt på att ju längre tid man sitter i telefonkö, dessto svårare är det att lägga på luren). Vi ringde till SÖS växel som hänvisade oss vidare till Vårdguiden *suck*. Vi försökte även att ringa Astrid Lindgren, Danderyd och Huddinge men med samma restultat....hänvisning till Vårdguiden. Den sista personen jag pratade med röt jag nästan åt när hon hänvisade oss vidare.
Vad hände förresten med den gamla hederliga Sjukvårdsupplysningen? Där trygga sjuksköteskor med gedigen erfarenhet gav råd och tips så att man som förälder kunde känna sig lugnare och slippa åka in till akuten i tid och otid. Idag är det ingen som vågar ta ansvar. Åk in så har jag ryggen fri är dagens motto.
Hur som helst så beslöt vi, efter att ha pratat med min mamma som jobbar inom sjukvården och har fött 4 friska barn, att ge Sture Alvedon och stanna hemma över natten och sedan åka in direkt på morgonen om hans tillstånd inte blivit bättre. När Sture vaknade på fredagsmorgonen visade termometern på 37 grader celsius. Inte en tillstymmelse till feber. Halleluja! Jag tempade sedan hela dagen och febern har inte visat sitt fula tryne igen.
Kram och godnatt!
Kommentarer
Trackback