Herr Gårman
Naturens ordning är återställd!
Se upp! För när Fantomen rör sig står blixten stilla.
Härlig bildsvit!
Vilken duktig Sture!
Alessia ligger lite efter, men hon har iaf börjat resa sig nu...
Kram, Sara
Vilken stilig liten Sture på promenad!!
Kramar
Heja Sture! Skön stil du har! Kram!
Vet du, jag har drömt om att StureBror var den första ut av aff´s juniungarna att GÅ, men Jills Elvira hann före... Men nästan en sanndröm!
Han, Sture alltså, är ju för cool! Manne är svajjiga flaggstången ännu, men på ren och skär vilja kommer han snart att gå han oxå! *s*
Hejhej!
Wow Sturemannen... cooling!!! Tänk vad de kan när de bestämmer sig! :-)
Jo det där med ätandet är ju rätt intressant.. har aldrig tänkt på det så. På något vis måste vi ju avspegla att man inte dör av svält i vår kultur, vi har ett avspänt förhållande till tillgången... men inte nödvändigtvis till intagandet om du förstår hur jag menar. Hmmm... ska tänka vidare på det känner jag! ;-)
ÅH SÅ DUKTIG !!! Här har vi precis lärt oss att stå upp,och håller oss hårt i bokhyllan/stolen/spjälsängen etc. Och är supermalliga...
Stora kramar, vi saknar er!
Maria och Tomas
Shit va tidigt. Men så har han ju varit hela tiden så det var ju ingen nyhet direkt. Tarelugnt.
Cecilia: tackar :-)
Sara: Över en kopp kaffe (eller te???) kan Sturebror lära Alessia ALLT han kan...
Jeanette: Puss på dig!
AnnaH: visst har han. Han går låååånga sträckor, dock i snigelfart ;-)
Camilla: den store visionären ;-) Viljestyrkan är inte att leka med och med den kommer han at gå långt :-)
Humla: Ja verkligen. Så till matfrågan - jag förstår vad du menar. Men tycker nog att det mer är ett -självklart- förhållande till maten vi har och att det kanske är där skon klämmer. Vi -vet- att det inte är svälttider och att vi får mat både en, två och flera gånger, och behöver därmed inte heller äta som om det vore vår sista måltid. Det känns bara så olustigt att ett barn skulle "programmeras" på det viset... Tänk gärna vidare för all del ;-)
Maria: med all rätt också. Klart man ska malla sig vid varenda framsteg, STORA som små...
--mm--: ska hälsa Sturebror att han ska ta det lungt, tror dock inte att han förstår innebörden i det ;-)
Åh en till junibbbe som knatar!
Duktiga killen!
Visst är det en underlig känsla det ger att lillen/lillan börjat att gå!
Jill: delvis, en del utav mig hänger inte alls med. Är han inte alldeles nyfödd??? Medan en annan del tycker att det är på tiden, eftersom han redan vid 7 månader tog sina fösta steg och har sedan dess trevat sig fram...
Coola Sture, ingen bebis längre!
Kram Tina
Heja Sture!
Kram Nina
Oj oj oj vilken kille!
Häftig bildsvit du fick till där, skriv ut den på papper och häfta ihop så när du bläddrar snabbt i ena sidan så blir det ju rörliga bilder :-)
Och jag som tycker att Johan är framåt som står mot det mesta och väldigt stadigt.
Wow! Vilken kille!! Kul fotoserie!!